<論説>中世スウェーデンにおける代表制集会と農民

Abstract

農民身分をも含むスウェーデン四身分制議会の起源は従来中世に求められてきたが、今日では完全に否定されている。それと同時に、農民の政治参加をめぐる問題もが研究上の空白域となっている。そこで本稿では、四身分制議会が確立される以前の中世の代表制集会(「裁判集会」・「国王選立会議」・「貴族会議」・「市の集会」) を、農民の身分としての強化統合という観点から再検討した。このことから、農民代表制の存在根拠は、国王選立同意権と臨時課税に関しては、農民もその一翼を担う「一二人陪審団」によって審議されなければならなかったからである。さらに、臨時税の徴収は集団的収税方法によっていたため、王権側は各地区の農民から構成される担税班の人数・税配分にまで直接干渉することができず、自律的地域自治を許すことになった。

Foreliggande uppsats behandlar riksdagens framvaxt och bondernas politiska konsolidering till ett eget valorganiserat stand under det medeltida Sverige. Arbogamotet ar 1435 betraktades i tidigare forskning som den forsta riksdagen, vilket ledde till ett magnifikt femhundraarsjubileum 1935. Men inom den moderna forskningen ar man overens om att denna framstallning inte kan accepteras. Egentligen ar fragan om "den forsta riksdagen" meningslos, som Herman Schuck visat pa ett overtygande satt. Vad en riksdag ar, ar en definitionsfraga och beroende av vilka krav som uppstalls. Givetvis kravs det att hela riket dvs att alla stand ar representerade och att folkrepresentation har bade en bestamd kompetens och initiativratt, att den deltar i beslutsfattandet och inte bara har narvaro- och lyssnarratt. I denna mening kan man inte kalla de olika representationsformerna under medeltiden for riksdagar. Viktigare kan det vara, tycker jag, att man fragar sig varfor bonderna fick representation samt vilken roll de hade i det politiska och rattsliga systemet. Darfor forsoker jag ordna de olika medeltida motena typologiskt, moten som ting kungavalmoten, herremoten och marknadsmoten. Darigenom har jag kommit fram till den preliminara slutsatsen, att forutsattningarna for en bonderepresentation skapades vid det av alla lagsagor gemensamt genomforda kungavalet i Mora genom fastslaendet av lagsagornas bevillningsratt. Det vill saga att de svenska bonderna blev organiserade som ett stand genom en av kronan extra patvingad beskattning och en darvid bildad "gard", vilket betyder en grupp av personer som tillsammans maste erlagga en skatt. Men den verkliga skattefordelningen mellan bonderna inom garden hade kronan inte direkt nagot att gora med. For att fa grepp om riksdagens betydelse, maste bonderna betraktas som en sjalvstandig maktfaktor, vilken uppstod mellan centralmakten och samhallet i ovrigt.